Lär dig mer om dessa diagnoser och hör från andra som lever med C3G och primär IC-MPGN.
C3G och primär IC-MPGN: diagnos och hur sjukdomarna förändras över tid
Image
Hur diagnostiseras C3G och primär IC-MPGN?
Personer med tecken och symtom på nedsatt njurfunktion kan behöva genomgå flera diagnostiska steg:
Det kan kännas som många tester, men de är nödvändiga för att få en tydlig och korrekt diagnos. Vissa patienter kan känna oro inför njurbiopsin, vilket är en vanlig reaktion på något som kan kännas skrämmande, men det är det enda tillförlitliga sättet att bekräfta C3G eller primär IC-MPGN. Att få klarhet säkerställer att du får rätt vård och en behandlingsplan som är anpassad efter dina behov.
Medicinsk historik och fysisk undersökning för att bedöma symtom, familjehistorik och underliggande tillstånd.
Urin- och blodprov för att testa bland annat proteinuri (protein i urinen), hematuri (blod i urinen) och kreatinin (som mäts för att bedöma hur bra njurarna renar blodet).
En provtagning från njuren (njurbiopsi) som visar eventuella förändringar i njurens struktur och om det finns ansamlingar av immunkomplex eller komplementproteiner som kan påverka njurfunktionen.
Genetiska tester och komplementtester för att identifiera avvikelser i komplementsystemet (komplementsystemet är en del i vårt immunförsvar) som kan bidra till njurskada.
För primär IC-MPGN, utförs ytterligare tester för att utesluta andra möjliga orsaker och underliggande tillstånd.
Är C3G och primär IC-MPGN, så kallade, progressiva sjukdomar?
Progressiv betyder att sjukdomen utvecklas och kan försämras över tid om man inte får behandling. Både C3G och primär IC-MPGN är kroniska, progressiva sjukdomar som om de lämnas obehandlade kan leda till bestående skada. Den goda nyheten är att tidig diagnos möjliggör snabb behandling, vilket gör att en individuell vårdplan kan sättas in i tid.
Upp till 50 % av personer med C3G och primär IC-MPGN utvecklar njursvikt inom 10 år efter diagnos. Detta kräver dialys eller njurtransplantation.
Vad kan jag göra själv?
Här är några förslag som kan hjälpa dig få mer kontroll över din situation:
1
Prata med din vårdgivare om eventuella kostjusteringar och vilken fysisk aktivitet som passar dig bäst.
2
Ta hand om ditt känslomässiga välbefinnande genom att prata med familj eller vänner. Du kan också kontakta en patientorganisation. I Sverige finns Njurförbundet, de arbetar för att främja och tillvarata njursjukas intressen. Om du känner att du behöver mer emotionellt stöd eller vill lära dig nya sätt att hantera din situation, undersök möjligheten att prata med en utbildad rådgivare eller en patientstödsgrupp.
3
Gå på dina regelbundna uppföljningar hos nefrologen och berätta gärna om du får nya symtom eller funderingar. Ditt vårdteam finns där för att hjälpa dig.